Vattenfärger! Inspirationen från Kina gjorde att jag tog fram dem. Medan jag har målat de här tavlorna så lyssnade jag på Björn Melanders ”Inre harmoni” och njöt av den goda känslan av att lägga till balans och harmoni i en målning. Ett försök att uttrycka inspiration från traditionell kinesisk målning.
Genom att lyssna på skivan har jag fått höra de sötaste små ljud jag hört hittills från vår nymfparakit när han härmade en låt
Jag gillar när färgerna löser upp sig i varandra! Till vänster är en lotusblomma tillsammans med kinesiska tecknet för ”harmoni”, ”fred”. Till höger ett landskap.
PRESENTATION AV SHENG KUAN CHUNG OCH HANS MÅLNINGAR!
Sheng Kuan Chung har målat kinesisk penselmålning i över 30 år och är en av de kinesiska litterati-målarna som finns kvar. När han målar sumi-e, följer han gamla kinesiska traditioner. Han blandar tuschet själv, använder handgjort rispapper och naturliga pigment och monterar sina verk själv.
Hans konst reflekterar balans mellan yin och yang. Balans mellan substans och abstraktion, rörelse och stillhet, säkerhet och osäkerhet och andra motstridande krafter som återspeglar den Daoistiska läran om att ickehandlande kan dölja handling och att handling kan uttrycka ickehandlande. Sheng Kuan Chungs konst understryker den daoistiska tron att sanningen kan finnas genom att helt enkelt rikta full uppmärksamhet mot ens dagliga omgivning (Cheng Kuan Chung).
Klicka på den lilla bilden nedan för att se en sumi-e målning som Cheng Kuan Chung har gjort. (Bilder visas med tillstånd av Chang Kuan Chung!)
Sheng Kuan Chung har även utforskat andra stilar och målar även mer otraditionellt i olja och pastell och gör förutom sumi-e även andra målningar av vilka en del är abstrakta målningar, 3D-bilder och tryck.
Klicka på bilden nedan för att se en mer otraditionell målning av Sheng Kuan Chung!
Nedan har han målat med inspiration av kubismen!
Sheng Kuan Chung har doktorerat i konst och design vid universitetet i Illinois och har en masterexamen i konst vid universitetet i New York.
Han föddes i Taiwan och är konstnär, konstlärare vid universitet, forskare och domare i en mängd konsttävlingar (www.artshound.com).
Landet Kina håller på att genomgå en gigantisk samhällsomvandling och med detta förändras även konstscenen radikalt med konstnärer som söker nya vägar (www.kinaresor.se).
Genom olika perioder och dynastierna (en.wikipedia.org) har ändå den Kinesiska konsten med olika behållit unika uttryck in i våra dagar…
Kopia av vackert landskap efter Li Ch'eng på 1100-talet
Lång och stark konsttradition
Kinesisk målning är en av de äldsta kvarlevande traditionerna i världen (en.wikipedia.org).
De första Kinesiska målningarna man hittat, på keramik från stenåldern, var snarare mönster än bilder. Först 403-221 f. Kr. började man avbilda sin omvärld (NationalEncyklopedin, 2009).
Relativt opåverkad av omvärlden, har den kinesiska konsten en enastående särprägel bland världens högkulturer. Poesi, kalligrafi/sigillskärning och måleri räknas till de stora konstarterna. Skulptur har först under 1900-talet börjat räknas till en konstform. Tidigare betraktades skulpturer som ett hantverk och beställdes med få undantag av anonyma konsthantverkare. (Konsthantverket spelar dock en lika stor roll som arkitektur och bildkonst i Kina och till konsthantverk räknas keramik, bronsgjutning, jadeslipning, sidenvävning, lackarbeten samt sniderier i olika material)(NE) .
De kinesiska målningarna och kalligrafierna är ofta inte bundna till ett rum utan monteras på rullar, solfjädrar eller albumblad och tas fram vid särskilda tillfällen (NE).
Gemensamt för all kinesisk bildkonst är att den har varit djupt förankrad i etik, religion, poesi och litteratur/kalligrafi (NE) .
Se en video (ovan) som visar hur en kinesisk målning växer fram med hjälp av penslar gjorda av tuppfjädrar!
Kalligrafi
Den kinesiska skriften har i över 2000 år betraktats som skön konst. Det krävs estetik och teknik för att behärska den kinesiska kalligrafin. En naturlig övergång mellan kalligrafi och måleri är att måla bambu i tusch, då bambuns olika delar liknar grunddragen för kalligrafisk skrift (NE).
De ”fyra skatterna” hos de skriftlärda är tusch, pensel, papper och rivsten. Tuschstången gnids i vatten mot rivstenen, så att den blir flytande. Kopior av ett kalligrafiskt konstverket av Wang Xizhi från 354 e. Kr. har tjänat som förebild för alla skriftlärda sedan 700-talet (NE)!
Två grundstilar
Den ena av två grundstilar, gongbi – den arbetsamma penseln, är långsam och detaljerad i utförandet. Den andra utförs med skrivkonstens spontanitet och kallas xieyi – att skriva ned tanken. Motiven följer ett tema i olika variationer och utformas med tanke på kontrastverkan mellan naturens motsatser, yin och yang. Sådana motsatser är exempelvis: tomhet / form, vått / torrt, stort / litet, likhet / olikhet, tjockt / smalt, nära / avlägset, högt / lågt, svart / vitt. Genom att kombinera motsatserna får bilderna rörelse och liv (NE).
De två grundstilarna beskrivs även som att Gong-bi är det noggranna sättet som kallas för ”hov-stilen” och att Shui-mo eller Xie-yi benämns som ”frihandsstilen” där shui betyder vatten och mo betyder tusch (en.wikipedia.org) .
Andlig tolkning
På 500-talet formulerade Xie He kontteorins sex grundprinciper. Den första och viktigaste var vital harmoni och livsrörelse – qiyun shengdong, en målning skulle vara en andlig tolkning av verkligheten. Varje penseldrag skulle vara en övergång till nästa, i ett flöde, tills helheten formats (NE).
Enligt traditionen var Wang Wei (699–759) den förste litteratimålaren – han gjorde inskriptioner på konstverken. Han var poet och konstnär. Jing Hao (ca 900–960) drog sig något senare tillbaka till bergen och författade en essä om konst i vilken han lägger tonvikt vid yttre likhet och inre verklighet. Wang Wei och Jing Hao blev senare ideal för senare tiders konstnärer. Guo Xi (ca 1020–90) skrev en essä av vikt som fortfarande citeras, om tuschets möjligheter till måleriska finesser (NE) .
Från 1900-talet finns konstskolor
Traditionellt har undervisningen lärts ut från mästare till elev men på senare tid finns även konstskolor från slutet av 1900-talet. Vid avbildning av till exempel en blomma eller en fågel är det viktigaste att uppenbara blommans ”blommighet” eller fågelns ”fågelaktighet” istället för skapa rena avbildningar. Förr var man sparsam med färgeffekter eftersom man ansåg att tuschets gråskala kunde representera alla färger. Nu har man börjat använda mer färger genom västerländskt inflytande och kinesisk folkkonst (NE). Framme vid 2o00-talet har västerländska konststilar blivit populära i Kina (en.wikipedia.org) .
Nytänkande
Kulturrevolutionen inträffade 1966-1976 och konsten blev då till ett medel i kampen mot politiska mål! Amatörer uppmuntrades att skildra sin egen vardag och de som målade traditionellt trakasserades och konstnärer som exempelvis Pan Tianshou fick till och med sätta livet till! 1977 kom en kulturpolitisk rennäsans som återupptog det traditionella måleriet men protestgrupper bildades mot de dominerande äldre mästarna och 1980-talet räknas till ett av de mest experimentella och nyskapande i den Kinesiska konsthistorien…(NE).
För länge sedan, på 1700-talet rörde sig handelsskepp på sina strapatsrika färder mellan Europa och Ostasien och förde med sig en doft av spännande, exotiska kulturer till väst.
Kinesiskt porslin betraktades så populärt och värdefullt att det kallades för ”det vita guldet” (www.gotheborg.com).
Den svenska ostindiefararen Götheborg var ett av dessa skepp som fraktade de dyrbara kinesiska handelsvarorna över haven. Skeppet (www.soic.se) har idag blivit återskapat med traditioner från 1700-talet har fått stor uppmärksamhet i bland annat Kina.
Det historiska skeppet andas dofter av spänning, äventyr och tjära! När det låg på sitt nordligaste stopp under expeditionen ”Baltic Sea Tour” i Luleå i somras under Luleåkalaset gick vi ombord och såg oss omkring. Ombord fanns en utställning i ett träskåp i 1700-talsstil (www.soic.se) som var fyllt med historiska föremål, bland annat porslin med anknytning till handeln med Kina.
Det mesta av porslinet som togs hem från Kina (www.miac.de) var traditionellt porslin med blå dekor på vit botten och med mönster av landskapsbilder med pagoder (buddhistiska tempel), fåglar, träd, blommor och andra naturmotiv. En del porslin beställdes också. Godsägare och slottsherrar ville ståta med egna dekorationer och skickade ritningar av släktvapen eller sina gårdar som kinesiska konstnärer sedan överförde till tallrikar och fat. På så vis fick de unika, förstklassiga och vackra serviser.
Porslin med släktvapen som beställdes från Kina
Det var lite om det kinesiska porslinet tillsammans med en historisk koppling till Sverige….
Det kinesiska porslinet är ofta mycket vackert. Genom att jag valt Kina som Asiatiskt land att se närmare på med en konstnärlig synvinkel, kan jag inte undgå att nämna porslinet.
I mer än 5000 år (www.antikviteter.net) har kinesiska krukmakare bildat en obruten tradition av keramiskt skapande som saknar motstycke någon annan stans i världen och keramiken har haft ett mycket stort inflytande på andra länder och inget gods har nått så vida omkring som mingtidens* blåvita porslin.
*Mingtiden varade under åren 1368 to 1644 e. Kr (en.wikipedia.org)
Tallrik från Mingtiden, 1368-1644 e. Kr
Ett annat exempel på kinesisk porslinskonst, vackert... Från 1800-talet
_001.jpg "451px-chinesischer_maler_des_11_jahrhunderts_i_001")
